På den här sidan svarar vi på de vanligaste frågorna vi får om producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter. Hittar du inte svar på din fråga? Skicka den då till eefraga(a)naturvardsverket.se så svarar vi så fort vi har möjlighet.
För att undersöka om din produkt omfattas eller inte rekommenderar vi att du läser bilaga 1 till förordningen. Där finns de 10 produktkategorierna. Under varje kategori står en rad funktioner uppräknade. Om din produkt har en funktion som står med i Bilaga 1 omfattas din produkt av producentansvaret för el-produkter och tillhör den produktkategori där funktionen står med.
Om du fortfarande är osäker över om din produkt omfattas eller ej kan du:
- Läsa mer under Produkter som omfattas >>
- Skicka ett mejl till oss på Naturvårdsverket med din fråga (eefraga(a)naturvardsverket.se). Beskriv då produkten och dess funktion för att underlätta vår vägledning.
- Ringa till oss som jobbar med producentansvar för el-produkter på Naturvårdsverket. Telefonnummer till oss handläggare finner du på sidan Kontakter & Länkar >>
Vi på Naturvårdsverket kan ge en bedömning om vi anser att produkten bör omfattas eller ej. Vi tar inga beslut.
Tillbaka till toppen
El-kretsen och EÅF erbjuder sina medlemmar att redovisa till EE-och batteriregistret för de som vill det. Om du som producent vill att El-kretsen eller EÅF ska redovisa till oss måste du kontakta El-kretsen eller EÅF och upprätta de avtal som krävs för detta. El-kretsen och EÅF kommer alltså enbart att redovisa för de medlemmar som har tecknat avtal med dem.
För dig som inte tillhör något kollektivt insamlingssystem är det du själv som producent som redovisar uppgifter till EE-och batteriregistret.
OBS! Det är upp till dig som producent om du vill låta ditt kollektiva insamlingssystem sköta redovisningen till EE-och batteriregistret för din del. Men, eftersom det är producenten som har redovisningsansvaret enligt förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter, kommer vi på Naturvårdsverket att vända oss till dig som producent om redovisningen uteblir av någon anledning.
Tillbaka till toppen
Naturvårdsverket är operativ tillsynsmyndighet vad det gäller producentansvaret för el-produkter. Det betyder att vi ska säkerställa att producenterna lever upp till kraven i Förordning (2005:209). Vi har en skyldighet att anmäla producenter som inte tar sitt ansvar, som kan leda till böter eller fängelse. Producenter kan antingen föreläggas att följa förordningens krav eller om så är nödvändigt förbjuda verksamheten. Detta med stöd av tillsyn enligt Miljöbalken (26 kap, 9 §).
Producenter som inte uppfyller kraven om att lämna uppgifter om produkterna och hanteringen av dessa till Naturvårdsverket kan få betala miljösanktionsavgifter. Detta står skrivet i Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter. Den 18 juni 2008 beslutade regeringen att avgiften är 10 000 kr om sålda mängder rapporteras för sent och 10 000 kr om de insamlade och behandlade mängderna rapporteras för sent.
Läs mer under Straffbestämmelser och Lagar och regler.
Tillbaka till toppen.
Naturvårdsverket tar inte ut någon avgift för anmälan i registret 2010.
Kostnader för insamling och behandling av elavfall har inget med EE-och batteriregistret att göra.
Tillbaka till toppen
Hushållsprodukter är produkter som normalt används i hushåll. Det spelar alltså ingen roll om produkten i fråga används på ett kontor eller i annan verksamhet. Till exempel är en persondator en hushållsprodukt oavsett om den används på ett företag eller i hemmet.
Som tillverkare eller importör av sådana produkter har du ett ansvar att ta hand om dina produkter när de blir avfall. Som en garanti för att det ska kunna göras ska du ordna en finansiell garanti, läs mer under Finansiella garantier.
Dessutom har du ansvar att ta hand om det "historiska avfallet" som tillhör samma produktkategori som dina produkter. "Historiskt avfall" är kasserade produkter som är satta på marknaden före den 13 augusti 2005.
Vi kommer att räkna ut hur stor din marknadsandel blir, utifrån de uppgifter du rapporterar in. Alla producenter som sätter hushållsprodukter på marknaden efter den 13 augusti 2005 ska alltså vara med och dela på kostnaden för att ta hand om allt historiskt avfall.
Du kan ansluta dig till ett kollektivt system (idag finns El-Kretsen och Elektronikåtervinningsföreningen) eller ordna ett eget insamlings- och behandlingssystem för ditt avfall. Om du ordnar ett eget insamlingssystem måste du samråda med alla kommuner om utformningen av detta.
Du ska anmäla dig och redovisa uppgifter till oss på Naturvårdsverket.
Exempel: Du importerar och säljer brödrostar, som tillhör produktkategori 2, Små hushållsapparater (enligt Bilaga 1 i Förordningen om producentansvar 2005:209). Du rapporterar in antal kg brödrostar du satt på marknaden till Naturvårdsverket.
Varje producent har en del av det ekonomiska ansvaret, enligt deras marknadsandel, för att återvinna/återanvända den totala mängden avfall från produktkategori 2 som är satta på den svenska marknaden före den 13 augusti 2005.
Läs mer under Hushållsprodukter.
Du ska märka dina produkter så att konsumenten vet var produkterna ska slängas när de är förbrukade. Den överkorsade soptunnan betyder att produkten inte ska kastas tillsammans med övrigt hushållsavfall, utan lämnas på den plats kommunen anvisat. Strecket under soptunnan betyder att produkterna är satta på marknaden efter den 12 augusti 2005. Dina produkter ska även märkas så att det syns att du är den ansvarige producenten. Läs mer under Märkning.
Tillbaka till toppen
De produkter som inte är hushållsprodukter (se definition i frågan ovan) räknas till övriga produkter.
Du har nästan samma ansvar som en producent för hushållsprodukter har (se frågan ovan).
Det som skiljer sig är hur du tar hand om det "historiska avfallet". Du är skyldig att ta hand om de uttjänade produkter som dina kunder lämnar tillbaka till dig i samband med att du säljer motsvarande mängd nya produkter. Förutsatt att de är inom samma produkttyp eller samma användningsområde. Du har, till skillnad från producenter till hushållsprodukter, möjlighet att ta ut en skälig, rimlig avgift från den som lämnar in produkten för omhändertagandet av elavfallet.
Utformningen av insamlingssystemet för elavfall från övriga produkter skiljer sig lite åt också.
Läs mer under Övriga produkter.
Tillbaka till toppen
Om du säljer produkter direkt till slutanvändare i ett annat Eu-land kallas det för distansförsäljning (se frågan nedan).
Du redovisar varje år till oss på Naturvårdsverket, hur mycket du sålt på distans till annat EU-land. Dessa uppgifter vill vi ha senast 31 mars varje år för produkter som är sålda under föregående år.
Du ska ta ansvar för dessa produkter där de förväntas bli avfall, dvs. i det land dit produkterna säljs. Du är även med och tar din andel av ansvaret för det "historiska avfallet" i det landet.
Om du dessutom säljer produkter i Sverige är du även med och tar en del av ansvaret i omhändertagandet av det "historiska avfallet" i Sverige, beräknat utifrån hur stor del produkter du satt på den svenska marknaden.
Den nationella lagstiftningen skiljer sig lite åt mellan olika EU-länder. Kontrollera därför hur lagstiftningen ser ut i det EU-land som är aktuellt i ditt fall under Kontakter och länkar.
Tillbaka till toppen
Om produkter säljs på distans direkt till en slutanvändare, t.ex. köp via Internet eller postorder, kallas det för distansförsäljning. Parterna har inte träffats personligen, utan kommunicerat på distans. Om distansförsäljningen sker inom EU är det den som säljer produkterna som är ansvarig producent. Det är det svenska företaget som säljer produkterna som ska lämna uppgifter om hur mycket som sålts till annat EU-land till oss på Naturvårdsverket.
Exempel: En privatperson i Tyskland köper en kaffebryggare av ett företag i Sverige via Internet. Det svenska företaget ska lämna uppgifter om detta till Naturvårdsverket.
Tillbaka till toppen
Det är den som importerar dessa produkter som blir ansvarig producent, dvs. den som sätter dessa produkter på den svenska marknaden.
Om det utländska företaget har sålt produkterna till slutanvändare i Sverige utan mellanhänder kallas det för distansförsäljning (t.ex. köp via Internet eller postorder). I dessa fall finns ingen ansvarig producent. Konsumenten (slutanvändaren) ska alltid lämna in dessa produkter till elektronikåtervinningen för att undvika att miljöfarliga ämnen hamnar på fel ställe. Kommunen är ansvarig för omhändertagandet av sådana produkter.
Tillbaka till toppen
Alla producenter, oavsett om de är med i kollektiva system eller ej, som omfattas av förordningen ska själva anmäla sig i EE-och batteriregistret.
Du hittar information om insamlingssystem under Kontakter och länkar.
Tillbaka till toppen
Om du är producent av hushållsprodukter ska du avsätta finansiella garantier. Det betyder att du ska se till att det finns en säkrad finansiering för att ta hand om dina produkter när de blir avfall. Finansieringen ska kunna användas om du av någon anledning inte kan göra det den dag de produkter du sålt blir avfall, t. ex. om ditt företag går i konkurs.
Vi på Naturvårdsverket har tagit fram ett allmänt råd där det finns ett antal valmöjligheter till hur du som producent kan ordna din finansiella garanti. Dessa är bankgaranti, försäkringslösning, spärrat bankkonto eller kollektiv finansieringslösning.
Läs mer under Finansiella garantier.
Du hittar det allmänna rådet under Lagar och regler.
Tillbaka till toppen
Det är den hela produkten som omfattas av producentansvaret. Det är företaget som sätter den kompletta produkten på marknaden som är ansvarig producent. Om du t. ex. tillverkat en del, som sedan monteras in i en annan produkt, som är den produkt som säljs, är det den som säljer den slutliga produkten som är ansvarig producent.
Läs mer under Producentansvar för EE.
Tillbaka till toppen
Gäller det märkning av demonterbara produkter så ska dessa märkas efter vad som är rimligt. Om delarna hör ihop och inte rimligtvis kan användas var och en för sig så räcker det med att produktens huvuddel märks. Dvs. om produkten består av en enhet och de ingående delarna blir till avfall och slängs samtidigt. Kan någon del användas separat bör den också märkas.
Exempel: En dator bestående av skärm, hårddisk, tangentbord och mus. Alla delar bör märkas eftersom de många gånger byts ut eller förbrukas vid olika tidpunkter.
Läs mer under Märkning.
Tillbaka till toppen
När du redovisar mängder (hur mycket du sålt, samlat in och behandlat) ska du ange detta i antal kilo. Det produkternas hela vikt du ska ange, inte bara den elektroniska delen av produkterna. Det har ingen betydelse hur mycket plast, trä eller glas den består av. Allt ska redovisas och tas om hand.
Tillbaka till toppen
De producenter som säljer hushållsprodukter ska samråda med alla berörda kommuner. Under samrådet ska producenterna (förutom att planera insamlingssystemen) lämna de uppgifter kommunerna behöver för att informera hushållen. Den information producenterna ska ge till kommunerna är bl. a: att EE-produkter innehåller farliga ämnen, vilka effekter de kan ha på människors hälsa och miljö och varför det är viktigt att märka produkterna.
Producenter kan ta sitt ansvar individuellt (ordna ett eget insamlingssystem) eller bli medlem i ett kollektivt insamlingssystem.
Kollektiva insamlingssystem i Sverige för elektriska och elektroniska produkter hittar du under Kontakter och länkar.
Du informerar och samråder själv med kommunerna om du väljer att ordna ett eget insamlingssystem. Läs även mer under Kollektivt insamlingssystem och Individuellt insamlingssystem.
Tillbaka till toppen
Vi kommer att beräkna marknadsandelarna utifrån de uppgifter producenterna redovisar till oss via EE-och batteriregistret. Vi kommer därefter att publicera uppgifterna på EE-registrets hemsida så att varje producent kan logga in på Min sida och ta del av sina uppgifter. Tillsvidare kan du ta kontakt med oss direkt istället ex. via eefraga(a)naturvardsverket.se
Tillbaka till toppen
Den person eller det företag som har använt en ee-produkt och vill kassera den, är ansvarig för transporten av den uttjänta produkten till närmaste återvinningsställe. Därefter har producenten (eller den som producenten slutit avtal med) ansvaret. I Avfallsförordningen (2001:1063) finns mer information om transporter av farligt avfall.
Tillbaka till toppen
Som kommun har ni ansvaret för den lokala tillsynen över insamlingen. Det betyder att ni ska kontrollera att producenterna sköter insamlingen inom kommunen. Vi som arbetar med elavfall och batterier på Naturvårdsverket har tillsammans med alla kommuner delat ansvar för den operativa tillsynen gentemot producenter, som sträcker sig över kommungränserna. Det är viktigt att vi samarbetar gällande tillsynen. Ni är välkomna att kontakta oss om ni har några frågor. Läs mer under Kontakter och länkar.
Som kommun är ni även ansvariga för att informera era innevånare om var de kan lämna sina uttjänta ee-produkter. Producenter ska samråda med er om hur insamlingen ska skötas och vilken information ni ska ge till hushållen.
När ni informerar hushållen om avfallshanteringen ska ni även upplysa om:
- att elektriska och elektroniska produkter innehåller farliga ämnen
- hur dessa ämnen påverkar människor och miljön
- varför ee-produkter märks med den överkorsade soptunnan
- hur hushållen ska hantera kasserade ee-produkter
- vilket insamlingssystem hushållen har tillgång till
- hur mycket elavfall som samlats in och återvunnits i kommunen
Läs mer om kommunens ansvar här
Tillbaka till toppen
Generellt sett är en produkt som behöver ström, från antingen vägguttag eller batterier, en elektronisk produkt som du måste lägga i elektronikåtervinningen.
Det är ditt ansvar är att slänga dina gamla elektriska produkter där din kommun sagt att du ska göra det.
Om du t. ex. köper en ny mobiltelefon kan du kontrollera att mobilen är märkt med en överkorsad soptunna och något som visar vem som säljer mobilen. Det märket betyder att det företag som säljer mobilen tar sitt ansvar och tar hand om mobilen när du använt den klart eller den går sönder.
Märkningen betyder att produkten innehåller miljöfarliga ämnen (kan vara t. ex. bly, koppar). Det betyder att de måste tas om hand på ett särskilt sätt och återvinnas och/eller återanvändas för att inte de farliga ämnena som den innehåller kommer ut i miljön och skadar oss, djuren och naturen.
I varje kommun ska det finnas en särskild uppsamlingsplats för elektronikavfall för hushåll. Det är din kommun som ansvarar för denna service. Din kommun ska berätta för sina kommuninnevånare om var ni kan lämna era gamla elektriska produkter, antingen till ett fastighetsnära sophus eller till en återvinningsstation. Vänd dig till din kommun om du är osäker.
Många elektriska produkter innehåller batterier. Om batterierna går att ta ut ska du slänga dem i en batteriinsamling som vanligtvis finns i soprum eller i butiker. En del produkter (t. ex blinkande gymnastikskor) har inbyggda batterier. Lämna då in hela produkten till återvinningen för el-avfall. Gå in på Batteriinsamlingens hemsida för mer information om batterier, www.batteriinsamlingen.se
Tillbaka till toppen
WEEE direktivet är ett EU-direktiv. WEEE står för Waste Electric and Electronic Equipment.
EU-direktiv beslutas av EU-kommissionen, ibland tillsammans med Europaparlamentet. Sedan implementerar EU-länderna direktiven i sina nationella lagstiftningar. Alla EU-direktiv riktas till medlemsländerna och är bindande för dem.
WEEE direktivet är ett s.k. minimidirektiv. Minimidirektiv slår fast en lägsta nivå som medlemsstaterna är skyldiga att garantera nationellt. Det finns utrymme (inom vissa ramar) för medlemsstaterna att gå längre än så om de vill och införa strängare regler än direktivet kräver.
I Sverige införlivades WEEE-direktivet genom Förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. Den trädde ikraft den 13 augusti 2005. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att se till att denna förordning efterlevs.
Tillbaka till toppen
RoHS-direktivet är ett EU-direktiv. RoHS står för Restriction of the use of Hazardous Substances. I denna förbjuds användningen av kvicksilver, kadmium, bly, sexvärt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE i elektriska och elektroniska produkter som släpps ut på marknaden från och med 1 juli 2006.
RoHS-direktivet är ett systerdirektiv till WEEE-direktivet, med samma indelning i de 10 produktkategorierna.
Det är Kemikalieinspektionen, www.kemi.se, som är ansvarig myndighet för RoHS-direktivet.
Ibland kan du som producent behöva intyga att du är med i EE- och batteriregistret ex. vid en upphandling. Vad du kan göra är att hänvisa till EE-och batteriregistret på webben där alla registrerade producenter finns listade. Vill du ha något skriftligt kan du logga in på webben och skriva ut dina uppgifterna som vi har om ditt företag. De visar att du är med i registret.